Mmm, vilken harlig dag..

Tankte bara skanka lite varme till er dar hemma i Sverige,
 da det ryktas om att det ar runt 4 grader varmt (?)...

image55

..och datta ar vad jag roar mig med dagligdags! 8)

Frank

Som jag sa i det tidigare inlagget var det en massa smasaker som jag skulle beratta, men for det mesta glomde bort. Jag blev lite less pa mig sjalv pga. detta sa jag gjorde mig en lapp. Lappen ar nu i princip full, efter si sadar en dag. I alla fall..

Mamma och pappa, det internationella kortkortet har kommit! Det kom redan i fredags, men eftersom minnet svikit sa har jag glomt bort att beratta det! Det ar dock det fulaste jag har sett i hela mitt liv!! Snacka om Old School. Men men, tillbaka till boktryckarkonstens tid bara.. Det fungerar nog i alla fall.

Jag har en husspindel som haller mig sallskap ungefar dygnet runt. Valdigt sot, trevlig, i lagomt format samt en baddare pa att halla sig pa betryggande avstand. Denna ar annu namnlos, nagra forslag?

Denna punkt ar tillagnad hela Sveriges campingbefolkning.. Lagg ner!! Det finns en oskriven lag ute pa Sveriges campingplatser, "Storst gar forst!". Kom till detta landet och ni kommer aldrig nagonstans for varenda kotte har en husvagn 10 ggr storre an er! Och observera gott folk, detta ar inget skamt! Jag ser tva stycken just i detta nu som, i canadensiska matt, ar ratt sma, men i svenska matt ar way out of the royal league! Jag sjalv, ofrivilligt inbiten campare som jag ar, tappar hakan ungefar 5 ggr om dagen nar den storsta caravanen efter den andra rullar forbi. En normal canadensisk campingfamilj aker formodligen ut med; sin super size truck med sjalva draganordningen fastjoxad pa flaket, en husvagn lika lang och stor och hog och bred som en hederlig Swebus-bus och sist men inte minst, sin splitternya, skitstora, mastodont stadsjeep fastsatt bakpa. Det ryktas aven att det inte ar nagon ovanlighet att det finns nodvandigheter sa som jacuzzi och bastu inuti dessa vralak till vagnar. Halla, vad hande med servicehusen!?

Ja, som ni forstar ar allt..liite storre an hemma. Bilarna framforallt. Men, mina damer och herrar, grannen har en Volvo och jag har sett treee Saab!! Dessa klassas dock som "small cars" och far darfor parkera pa parkeringsavdelningen amnad for "Small cars only". Dar far dock jag aldrig parkera da jag kor vad canadensarna kallar "Mini-van". Sjalv tycker jag det kanns som om jag kor runt varldens storsta fordon nagonsin. Jag forsokte mig pa att fickparkera igar. Hahaha. Jadu. Det kanns som om jag ovningskor igen. Tanken att skapa en skylt med texten "Tourist!" eller nagot liknande, for att fa okad forstaelse pa vagarna.

Utover infrastrukturen och trafiken i ovrigt ar priser och skatt ganska intressant. I detta landet ar priserna som angivs i affarerna exclusive skatt. Man maste alltsa sjalv lagga pa 14%, eller nat sant. Dessutom finns det tva olika skatter. Jag har ingen aning om skillnaden. Jag vet aldrig nar jag maste betala bada eller nar det bara ar en. Sa, det ar som lilla julafton varje dag nar man ska fram till kassan och far reda pa vad saker och ting Egentligen kostar. Med andra ord, det ar ingen hit att kopa nagot som man, redan efter att ha tittat pa prislappen, tycker ar lite foor dyrt, for det blir bara varre!

Jag har alltsa upptackt en hel del, bade bra och mindre bra saker. En, enligt mig sjalv, bra upptakt ar ju faktist det omtalade kaffet. Det ar pa tiden att jag vaxer upp nu ocksa va? Jag borjar lite sakta men sakert.. Jag har provat diverse olika mjukstartsvarianter men kanner att det snart ar dags att ga pa the real stuff. Fram tills dess far det nog bli en och annan av den nya lasten, Iced Cappucino. Herre min skapare! Sa, fyra manader till i den har takten och jag ar kaffedrickare i stil med min storebror nar jag kommer hem!

Mamma, vet du mer vad jag upptakt att finns har? Ranchdressing. Och den smakar precis som den gjorde i USA for 13 ar sedan! Hur manga flaskor onskas i julklapp? =)

Nu borjar listan over vad-jag-maste-beratta-saker lida mot sitt slut. Jag kan dock tillagga att igar vad min forsta dag pa Mission Fitness Center aka. gymmet =P Jag kopte mig ett 3 manaders membership och det var sa kul och sa manga maskiner och sa manga pass att anmala sig till och sa stort och sa frasht och sa..alldeles..alldeles..underbart! Ni kanske forstar var jag kommer tillbringa manga av mina lediga minuter? =) 

Nu ska jag nog slanga ungarna i bilen och aka en svang. Tanken for eftermiddagen var stranden, men jag har blivit lite krasen vad det galler vadret. Sa, det blir nog bara parken. Eller ja, bara och bara.. =)

Visstja..

  
Tia-Frank, Caroline-Frank & Nova-Frank!

Med er pa andra sidan jorden far jag tid till ingenting..

                       image50
                                                                                         I can see you!

Dagen ar Sondag, klockan ar nu 18.33 or 6.34 PM. Jag har fortfarande lite svart med det dar, men jag lar mig val.. Jag sitter nu har och ser ut over en klarbla himmel, som annars har varit gra och regnfylld hela dagen. Tanken var stranden, men istallet fick det bli till att pricka av diverse nodvandigheter pa shoppinglistan. Den sag ut som foljer
          
                       image51

Punkt 1 ar nu avklarad. Jag har inforskaffat mig en bla pyjamas i shorts-och-linne-stil. Billigt och bra. Duger for mig.
Punkt 2 kan for vissa vara lite overraskande da jag manga ganger bojkottat flip-flop tofflor, MEN da jag fatt rediga skavsar fran mina hederliga Adidastofflor har jag tvingats till insikten att flip-flops ar riktigt fiffiga. Hittade dock inga som dog, sa jag far snylta pa Helenas ett tag till.
Punkt 3 kunde prickas av efter manga om och men. Jag, som egentligen inte gillar vita trojor, akte ifran allt vad vita overdelar hette och insag, nar jag kommit hit, att det kan vara ratt bra att ha enda. Krasen som jag ar tog det mig ett tag och manga olika affarsbesok att hitta det jag fann. Men ett linne och en troja blev det!
Punkt 4 var den mest intressanta punkten, enligt mig sjalv, da jag blivit som besatt i traningskladersinkop. Det visade sig dock att det skulle bli en kostsam affar. Denna kunde darfor inte ta plats idag, utan jag far vanta till ungefar..imorgon. Hittade dock nagra tankbara alternativ, men forst vantar ett besok i en affar dar de allra basta traningskladerna tydligen finns, Lulu Lemon! (http://www.lululemon.com)

For ovrigt har helgen bjudit pa mitt livs forsta rugbymatch! Det var..intressant. Sjalvmordsliknande och manligt, skulle man kunna saga. Jag trodde aldrig jag skulle saga detta om nagonting, meen, ingenting for tjejer! Tranat har jag ocksa gjort. Sprungit Mission Creek. Beskadat ornar! Ja, pappa, det ar sant! Har ser man ornar varje dag, mer eller mindre.. Sa, Lilla Fagelboken kan slanga sig i vaggen! This time we're talking biiiig birds!

Det finns sa mycket att beratta sa jag inte riktigt vet i vilken ande jag ska borja, och medans jag funderar pa det har jag hunnit glomma bort ngt jag tankte att jag skulle skriva ner. Sa, jag tror jag skippar alltihopa och beger mig ut en svang och beskadar solnedgangen nere vid sjon istallet..


PS.

Jag blir pa tok for nyfiken da det ar jatte manga som laser, men bara ett fatal tappra krigare som lamnar kommentarer. Sa, gott folk, kom ut ur garderoberna, visa vilka ni ar! Kommentera mera! Please?

Tack pa forhand.

DS.

Å Ä Ö!

Min dator är tillbaka i matchen! Efter många om och men fick Josh ordning på torpet. Storebror kan nog ta åt sig en liten del av äran då något han sa nog fick poletten att ramla ner för dataansvarig i detta hus.

Jag tänkte i alla fall passa på att skriva lite och lägga upp lite bilder nu när tjejerna leker som aldrig förr. Det är tea party på gång, varvat med jump shows och bebisagerande. Men efter lunch beger vi oss nog till stranden!

Igår var min första dag med tjejerna på egen hand och det kunde nog inte ha gått bättre! Vi lekte och lekte och lekte. Inte en enda sur min på hela dagen, och det händer inte ofta. Det finns nämligen en fröken med ett skapligt humör. Jag har dock inte lyckats få någon bild på hennes grumpy-face ännu, men det lär komma, var så säkra! Bilden på en tvåårig Caroline som fick äran att smycka den sammes studentskylt är inte ens i närheten av vad denna, snart tvååriga järnvilja kan åstakomma, även om likheten finns där!

Eftermiddagen tillbringades först hos tandläkaren. Tia var på sin årliga koll. Sen spenderades några timmar, och lite pengar, på shopping centrat. Jag har nu en mobiltelefon (som jag själv inte vet numret till), en adapter så att jag slipper snylta datasladdar från Josh, samt ett tillskott i Body Shop familjen. Min älskade affär finns alltså inom ett överkomligt avstånd och expediten sa till mig igår att om jag någonsin längtar hem, kom då till Body Shop, här kan du alltid känna dig som hemma! Haha, härligt härligt! (Men farligt farligt!!)

Igår kväll begav jag mig ut på en långpromenad för att verkligen lära känna området. Jag hade tänkt gå till punkt A, men hamnade vid punkt K. Det blev inte riktigt som jag hade tänkt mig. Detta betyder dock inte att jag gick vilse, jag hade faktist en skaplig aning om var jag befann mig och när jag väl kom ut på stora vägen igen, då var det bara raka spåret för över och jag var hemma! Jag jobbar mig framåt, sakta men säkert. Snart förstår jag mig nog på den här stan, hoppas jag.

Helgen gick av bara farten. Vi var på ett tvättäkta BBQ-party med Josh jobb. Det var mycket trevligt med många trevliga människor. Dagen därpå var vi vid poolen, det vill säga på ett badhus. Alla hämningar släppte. det fanns ingen hejd på någon av dem. De trodde visst att de kunde simma, men insåg snart att detta icke var fallet. Då lugnade de ner sig, lite.

Nu är det visst tid för mig att gå på detta omtalade te-kalas, så jag ska ladda upp några bilder lite snabbt och sen dricka te för fulla muggar. Enjoy!

 
Vyn ar inte riktigt densamma pa motorvagen mellan Gavle och Stockholm.
Har mellan Vancouver och Kelowna.

 
Kelowna


Tia!

Nova!


Tia & Helena / Tia & Nova


Nu ar det ni som tittar pa dessa bilder med andakt! Min dator, dar detta inlagg borjade skapas har slutat fungera, allt har raderats tva ganger. Det har tagit mig hela formiddagen och jag tanker inte lagga ner en sekund till!

Jag har dock hunnit gora lite research ang. mitt eget telefonnummer; (250) 575 4243. Fraga mig dock inte vad landskoden ar till Kanada eller vad tex. (250) star for, for jag har ingen aning! Den som kanner sig manad kan dock forsoka sig pa att skicka ivag ett sms!

Nu har det hunnit bli tid for lunch bade en och tva ganger om! Pa aterseende!

The first report from Kelowna BC

Jag ar alltsa har nu! Yeay!! som barnen skulle ha sagt. (Till KB's stora fasa!)
Efter ratt manga om och men blev jag mott av de varmaste av kramar pa Vancouvers flygplats igar kvall.

Forvirringen borjade dock redan pa Arlanda. Nar jag precis sagt 'Hejda' till Therese, Frida, Olivia och pappa och var pavag mot sakerhetskontrollen, da gick jag vilse. Tur var da att jag hade dessa fyra som hjalpte mig pa ratt vag. Varre var det nar jag gick vilse pa Heathrow... Maken till storre flygplats far du leta efter! 
Orsaken till hela vilsevandringen var den mindre trevliga mannen vid den brittiska sakerhetskontrollen som pastod att man bara fick ha en vaska som handbagage. Jag forsokte forklara att jag minsann last pa Air Canada's hemsida att man fick ha tva!! Han brydde sig inte om mina motsattningar utan visade mig ur kon. Sen, "Take left, and then left again. Go then to the Air Canada-desk." Okej, tyckte jag. Vanster, vanster. Hur svart kan det vara? Oh my, visade det sig. Betydligt svarare an man kunde tro. Jag gick vanster, sen vanster igen och kom in i varldens sorsta hall full med folk och skyltar och hej och ha. Jaha, tankte jag.. Air Canada-disken.. Det var diskar tillhorande flertalet foretag utan logisk ordning lite har och var. Tillslut nadde jag den ratta, jag packade om och stod i ko. Nar det val var min tur och jag forklarade mitt arende sag herrn bakom disken fragande pa mig och sa "I'm sorry, but you're in the wrong place. Go to 'Departures'." Ja, varfor inte, och var i hela fridens ligger det!? "Go to the left over there, then through a double door, then through an other double door, and then you'll see it!" 
1. "Over there"!?
2. Se vad!?
Jag sprang denna hall fram och tillbaka fyra ganger, svetten rann och det enda jag sag var taxi-chafforer. Kon till flygplatsinformationen var pa tok for lang. Jag fagade nagon som sag ut att veta nagot. Jag hade halft ratt. Detta tillsammans med min egen oerhorda intelligens hittade jag till slut pa en skylt dar det stod "Departures -->". (Yeay!) Jag kom da ut pa nagot som visade sig vara en byggarbetsplats. Det hade ingen sagt nagot om! Vid det har laget var tiden, enligt mig, inte sakerhtssnubben, disk-killen eller den halft vetande mannen, knapp sa jag tog fran och med nu det langsta benet forst. Nar jag, svettig och less, kom fram till Air Canada disken forstod de inte vad jag gjorde dar. Jag fick till slut min ena vaska in-checkad och nar jag fragade vart jag skulle nu, sade de at mig att jag skulle ga tillbaka upp for tapporna, "Then you'll see it!"
1. Jag kom aldrig fran nagra trappor.
2. Se vad!?
Innan jag hann tanka mer var jag pavag upp for nagra trappor i alla fall. Jag laste pa en tavla dar alla flygbolag var listade, Air Canada - C. Logiskt tankte jag. Samma tavla kom nar jag hade forcerat fram, Air Canada - D. Halla!? Air Canada - D. Air China - C. Jag hajade till och insag att jag kunde lika garna ha hamnat i Kina. Tur att man ar med!
Nagon gang, fran och med att jag lamnade tryggheten i sakerhetskontrollen, till denna stund hade jag i alla fall hunnit snappa upp att jag skulle till Gate 30. Det fanns ingen tid att spilla, mot Gate 30. Nu ledde mig alla skyltar ratt, inga hinder uppstod och snart satt jag pa planet. Och som jag sa till min svenske stolsgranne, nu fanns det ingen atervando..

14 smartfria timmar senare landade planet i Vancouver. Pa halvsovande ben stapplade jag mig ut mot passkontrollen. Redan dar borjade kanadensarnas misstro till mig. Killen i kuren trodde inte pa ett enda ord jag sa, men efter sisadar en 20 svettiga minuter av fragor och onda ogat slappte han igenom mig. Men nagon stampel ska ni inte tro att jag fick, nej nej. Det skulle jag fa av nagon annan kille. Efter jag hamtat mitt bagage, som de for ovrigt misshandlat, stallde jag mig i en ko for immigranter. Ja, jag har immigrerat till Kanada nu gott folk! Jag var inte sarskilt nervos for jag tankte att en kille har ju redan godkant mig. Han kanske bara hade slut pa black i sin stampel eller sa? Tji fick jag. Ytterligare 10 000 fragor. Det gick bra till en borjan, tills jag snurrade in mig sjalv i mina egna svar. Denna kille trodde inte pa mig for fem ore. Han fick reda pa hur mycket pengar jag hade med mig (trodde han ja!) och telefonnummret till Helena och Josh. Han ursaktade sig for att ringa nagra samtal. Han ringde hem hit, Josh forstod att det var fran flygplatsen och svarade inte. Han ringde till Helenas mobil da hon satt utanfor och vantade pa mig. Han fragade henne ungefar samma fragor som till mig och tydligen lade vi fram samma story for nar han kom ut stamplade han mitt pass, dock inte lika rekorderligt och glatt som han gjort for en hel grupp kineser innan mig, men han gjorde det!!! Jag var nu inne i landet.

Efter detta kunde det ju bara bli battre..och det har det varit! Efter manga kramar, massa mys och en redig middag tillbringades en natt pa ett hotell i Vancouver. Jag vaknade sedan och fick sallskap av Tia som ville mysa. Efter frukost i hotellets lobby begav vi oss till IKEA. Dar var vi heela dagen och hittade bade det ena och det sjunde. En fyra timmars biltur vantade sedan. Barn som sjong och en helt underbar natur gjorde att dessa fyra timmar kandes som en, max. Tva stycken somnade tydligen utan att blinka under tiden jag och Helena var och handlade, samt aterlamnade en carpet cleaner. Nu ar det dags for mig att landa i min queen-size bed! Klockan ar pa tok for mycket, men det var tydligen bra att vara vaken sa lange som mojligt ikvall i jet-lag bekampningssyfte.

Det var egentligen bara meningen att jag skulle skriva en kortis for att bekrafta min existens och valbefinnande. Det blev dock lite langre an sa. Det ar dock smallar man far ta..

Godmorgon Sverige! Godnatt till mig sjalv. (12.12 AM)

PS. Det var meningen att jag skulle bifoga lite bilder fran resan, men min dator vill inte riktigt fungera som det ska, sa ni far ha talamod. Nar den val kommer i bruk slipper aven bade ni och jag bli tokiga pa saknaden av prickar over vissa bokstaver. Det finns ju en programmerare (lases Datanord) i familjen, sa problemet ska snart vara atgardat. DS.


Helt enkelt.

Ganska precis 36 timmar kvar. Herre-min-skapare-och-fred-på-jorden! Sa jag 36 timmar? Herre!
"Hur känns det?" frågar alla. "Det känns inte" är mitt eviga svar. Det blir nog detsamma denna kväll, även om 36-timmars-uppenbarelsen gjorde sitt. Allt börjar kännas lite mer verkligt nu, eller overkligt? Dimman lättar stundtals, men vissa dagar/timmar/stunder är det tjockare än aldrig förr och jag förstår mindre än vanligt vad som är påväg att hända. Livet tar vägen över Atlanten, autopiloten är på, and I will just enjoy the ride.. Helt enkelt.

Igår var, vad pappa kallade det, last night with the gang. Och vilken kväll sen! Middag, Cityfestbesök och filmmys med mina favoriter. Ett par saknade, alla älskade. En efterlängtad återförening. En skål för evig vänskap. Då lät det möjligt. Och varför ska det behöva vara svårare än så? Det kan väl få vara så helt enkelt.

Idag tog jag tag i packningen. Jag är långt ifrån klar, men jag har i alla fall börjat. Eftermiddagen och kvällen bjöd på jobb. En otroligt mysig kväll har jag haft med mina pensionärer. Det var roligt att jobba. Många varma skratt blev det. Det är kvällar som denna det känns lite vemodigt, då vetskapen om att morgondagen är den sista på jobbet smyger sig på. Men var sak har sin tid. Helt enkelt.

Morgondagen bjuder även den på jobb. Förmiddag denna gång så jag ska alldeles strax bege mig mot sängen. Efter jobbet blir det packning för allt var packningsmuskerna bär. Jag vill gärna hinna med en sväng upp till Högbo för att lyssna på lite skönsjungande killar och tjejer, men mamma säger att jag måste packa klart först. Jag bor ju hemma igen, så nu får jag hjälp med prioriteringar och pikar om att göra saker i den logiska ordningen. På både gott och ont. Men mamma är ju mamma, och mammor brukar ha rätt. Helt enkelt.

Jag är på jakt efter solen.
Jag har seger i mitt steg.
Jag går rakt in i ljuset.
Jag må vara rädd men aldrig feg.
Jag vågar vinna över rädslan
för jag kan se min rädslas grund.

Helt enkelt.




It ain't easy to say goodbye..

7 dagar kvar för min del. Några fler för vissa andra, men inte är det många. Jag till Canada, Thomas till Göteborg och Robban till vår kungliga huvudstad Stockholm. Tillfällen att umgås är få, men vi slog våra tre kloka ihop och hade stora visioner att sammanföra våra nära och kära på samma plats, vid samma tidpunkt. Tiden var lördag från 18.00, platsen var vår älskade Vändplan, Brednäsgatan. Vi nådde vårt mål och här kommer lite bildbevis.


De Evigt Taggade.


Föräldramingel och barnabus..


..innan det var dags för mat. Somliga mer taggade än andra.


Maten började tryta, lika så tålamodet. Rastlösheten tog vid hos Therese, Robban och Olivia.



Presentutdelning.
Olivia väntar med spänning på vad som skall finnas i paketen.


Ingen fest utan is.
Jag gick lös på ett isblock i storlek med det som sänkte Titanic.
Till min hjälp hade jag en skruvmejsel.
Paparazzi-Olivia var givetvis där.

Nu var det dags för den stora Sångtävlingen.


Kill-laget
bjöd på sång, dans och visslingar men hade inte kapacitet nog..


Det hade heller inte Föräldra-laget trots livserfarenhet, domarfjäsk och enorm inlevelse..


Vinnande ur striden gick (självfallet) Tjej-laget tack vare dess
mångfald, fantastiska laganda och brilljans!

Man kan säga att samtliga lag sjöng hellre än bra.
Detta var tvunget att balanseras. Vi tog hjälp av ett band som har vanan inne.



Skjut (http://www.myspace.com/skjut)
gästade Brednäsfestivalen och lämnade många spår i så väl hjärtan som på kinder..
Elias (längst till höger) kunde tyvärr inte infinna sig. Istället bjöd (från vänster) Olle, Martin och Elina själva på diverse eget material samt några så kallade "klassiker". Uppskattningen går inte att beskrivas i ord.

Fotnot: Bilderna är tagna vid ett annat tillfälle

Bilder finns inte längre att tillgå. Det innebär dock inte att kvällen tog slut.
Det var en kylig natt som tog vid. Värmande taktiker var många och varierade.
Kaffe, konjak, filtar,kramar och levande ljus. Alla sätt är bra utom de dåliga..

Samtliga ska ha ett stort tack för en trevlig kväll.
Och vi ses, bland dimmorna i norr eller i söder..

RSS 2.0