Många dagar efter dopparedan..

..och det är jag väl medveten om. Det kommer en uppdatering om vad som hänt sedan dess, för visst är det en hel del. Men nu tar jag, som så många gånger förr, andras ord till min hjälp..
 
Jag vill ha dej min kära. Är det fult och lumpet?
Jag vill ha dej min älskade, men med helt andra ord.
Du tänder min kropp, du tänder min själ och gör mej helt befriad
från det som kallas öde nojor, ensamhets fobier.
Du gör mej hel mitt i kravens tid.

Att lämna en för en annan är kanske egotrippat.
Man att lämna sej själv för inget är värre än så.
Vissa kan gå över lik för att uppfylla sina drömmar.
Det gör mej heligt förbannad medan jag står still och trampar
på mej själv och det är värre ändå.

Censurerade tankar har inte gjort mej fattig,
men jag har aldrig känt mej så sliten som nu.
Så trött och ful.
Visst kan jag kämpa vackert och le,
men på bilden står ågren brevid och klappar mej på axeln.
Sen lägger vi in backen och kör så långt in i mörkret att vi inte hittar ut.

Ja, här är jag min kära helt utan masker.
Här är jag min älskade med alla later och laster.
Jag orkar inte ljuga för dej, för är det så att du vill älska mej
så kan jag inte spela.
Jag har nog med att överleva och jag vet att du kan få mej
till mer än bara det.
 
Eva Dahlgren. Fina, duktiga, kloka, älskvärda Eva Dahlgren. Det sitter biljetter på kylskåpsdörren till hennes konsert i höst. Ett klart ljus i mörkret.

RSS 2.0