Jag drömmer så konstigt igen..

Anyone, håll mig hårt för jag skakar av all denna meningslöshet.

Det är när man vaknar av att sängkläderna dryper av svett, att kudden är dyngsur av panikartade tårar och har haft de värsta, verkligaste, hårresande, trovärdiga mardrömmar, man börjar förstå att det omedvetna är steget före. Jag försöker att inte ha denna dröm uppspelandes om och om igen på näthinnan. Jag försöker att inte vara rädd. Jag försöker tro att det här är mitt sätt att bearbeta. Det må vara hur omedvetet det vill, men bearbetningsprocessen har börjat. Jag blundar och tror. Blundar och tror hårt som fan. Det var bara en dröm. B e a r b e t a .


Jag sittar på texten och tänker "Vem i helvete försöker jag lura?".
Försöka går ju, men nej. Drömmen är det enda jag ser och jag är rädd. Jätterädd.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0