Au Revoir

Eller hur man nu säger och stavar.. Det där med franska är ju inte riktigt min grej, och det skrämmer mig en aning. Tur att man är rätt skaplig på engelska, om man sätter den sidan till.

Det är dags för avfärd snart alltså. What to say? What to do? Skulle ju ljuga om jag påstod att jag mådde fantastiskt. Skulle ljuga om jag påstod att jag ens mådde lite bra, just nu. Jag har nog aldrig haft såhär ont i halsen, såhär länge, såklart. Feberns intensitet och påtaglighet är även den sällsynt i mitt lilla hushåll. Och huvudvärken sen!! Jaja, det är förvisso inget lite alvedon kan råda bot på (Ha!). Jag väljer att se det till det som går under "Det löser sig". Istället för att fokusera på hur ont det gör, tänker jag fokusera på hur otroligt tacksam jag är över att allt detta elände inte nått näsa och bihålor. Peppar peppar! Visst, jag har rätt ont i öronen, men förhoppningsvis slipper jag den där fantastiska halva ansiktsförlamning jag drabbades av sist jag flög förkyld och bihåleinflammationig. Håll tummarna att förkylningen inte nått dit på söndag heller! Den kanske rent av är försvunnen tills dess? Hoppas hoppas hoppas! Lite fransk klosterluft gör nog oss sjuklingar gott.. Hoppas Linda fått sova inatt och mår lite bättre.

På återseende söndag natt/måndag morgon!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0