Look at the stars, look how they shine for you and all the things that you do
Söndagkväll med tända ljus och shuffle On. Det kommer upp låtar jag inte hört på länge, och andra jag lyssnat på nyss. En salig blanding, men ändå samma gamla. Jag hör dem på olika sätt, varje gång. Känslan är dock oftast den samma.
Något lustigt hände idag. Jag var inne och kollade runt på Facebook. Klickade runt, hamnade hos någon jag inte känner särskilt väl men som heller inte är helt främmande. Personen i fråga hade publicerat de låttexter som berörde mest. Jag tokflinade och nickade instämmande. Alla tre. Mina tre. Det är väl lite lustigt? Eller är alla dessa låtar skrivna så djupt, men ändå generellt, att många kan tolka dem på sina sätt, men bli berörda som vilken som helst? Jag vet inte, men jag vill också skriva så att många hundra tusen sitter på sina egna rum och känner "Shit, den här texten handlar ju om mig!". Igenkännande är viktigt. Men vilken är den lilla ingrediensen som drar den hårfina linjen mellan personligt och generellt?
Jag blir ofta upprörd av generaliseringar, men vet mycket väl att det förenklar mycket. Skrämmande nog stämmer det allt för ofta också. Mönstret är ibland fånigt tydligt. Så tydligt att vi inte ser det.
Söndagkväll med tända ljus och shuffle On. Det har varit en bra helg. Jag har inte mått något vidare bra, men det har varit bra ändå. Det har blivit mycket häst i helgen. Lördagen spenderades i Hedesunda med fyrfota vänner. Det var underbart att sitta på en häst som ville arbeta. Som visste vad man ville. Som gjorde som man ville (till viss del). Jag log som ett fån bara av att skritta fram. Allt annat var bara bonus. Lite bebismys på det, och lördagen var fullbordad.
Idag har det också varit häst på programmet. Trotsade snökaoset och åkte in till Valbo för att beskåda hästhoppning. Det var blandade känslor; nervositet, stolthet, lycka, pirr, total katastrof och besvikelse. Det gör ont att misslyckas, men det är desto skönare att ta revanch sen.
Idag har jag även hunnit med att dammtorka, gymma och gå på bandy. Jag har inte ens hunnit tänka på att det är melankoli-söndag. Nu ser jag bara fram emot en dusch och sängen. Veckan som kommer innebär jobb 7 dagar av 7. Veckan avslutas med en tripp till Stockholm, och nästkommande vecka börjar lika så.. Det kan inte bli annat än bra!
Något lustigt hände idag. Jag var inne och kollade runt på Facebook. Klickade runt, hamnade hos någon jag inte känner särskilt väl men som heller inte är helt främmande. Personen i fråga hade publicerat de låttexter som berörde mest. Jag tokflinade och nickade instämmande. Alla tre. Mina tre. Det är väl lite lustigt? Eller är alla dessa låtar skrivna så djupt, men ändå generellt, att många kan tolka dem på sina sätt, men bli berörda som vilken som helst? Jag vet inte, men jag vill också skriva så att många hundra tusen sitter på sina egna rum och känner "Shit, den här texten handlar ju om mig!". Igenkännande är viktigt. Men vilken är den lilla ingrediensen som drar den hårfina linjen mellan personligt och generellt?
Jag blir ofta upprörd av generaliseringar, men vet mycket väl att det förenklar mycket. Skrämmande nog stämmer det allt för ofta också. Mönstret är ibland fånigt tydligt. Så tydligt att vi inte ser det.
Söndagkväll med tända ljus och shuffle On. Det har varit en bra helg. Jag har inte mått något vidare bra, men det har varit bra ändå. Det har blivit mycket häst i helgen. Lördagen spenderades i Hedesunda med fyrfota vänner. Det var underbart att sitta på en häst som ville arbeta. Som visste vad man ville. Som gjorde som man ville (till viss del). Jag log som ett fån bara av att skritta fram. Allt annat var bara bonus. Lite bebismys på det, och lördagen var fullbordad.
Idag har det också varit häst på programmet. Trotsade snökaoset och åkte in till Valbo för att beskåda hästhoppning. Det var blandade känslor; nervositet, stolthet, lycka, pirr, total katastrof och besvikelse. Det gör ont att misslyckas, men det är desto skönare att ta revanch sen.
Idag har jag även hunnit med att dammtorka, gymma och gå på bandy. Jag har inte ens hunnit tänka på att det är melankoli-söndag. Nu ser jag bara fram emot en dusch och sängen. Veckan som kommer innebär jobb 7 dagar av 7. Veckan avslutas med en tripp till Stockholm, och nästkommande vecka börjar lika så.. Det kan inte bli annat än bra!
Kommentarer
Trackback
