Lalala...

Endorfinerna flödar ännu en gång :D Det här är anledningen till att träna. Årets första mil. Förmodligen årets härligaste mil. Vilken känsla!

Mycket sjå över lite prestation för vissa. Inte för mig. Inte idag. Inte efter 2 dagar med 13 timmars arbetsdagar och 4 timmar sömn i kroppen. Inte då jag faktist kom undan med en skaplig tid. Jag är jävligt nöjd, faktist.

Får man vara det, för en gångs skull?
Tack.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0