shmerb

Endorfinerna flödar ännu en gång :D Det här är anledningen till att träna. Årets första mil. Förmodligen årets härligaste mil. Vilken känsla!

Mycket sjå över lite prestation för vissa. Inte för mig. Inte idag. Inte efter 2 dagar med 13 timmars arbetsdagar och 4 timmar sömn i kroppen. Inte då jag faktist kom undan med en skaplig tid. Jag är jävligt nöjd, faktist.

Får man vara det, för en gångs skull?
Tack.

Det är ungefär vad jag försöker säga till mig själv dagligen. Jag lyssnar inte så bra på mig själv, inte så bra på andra heller, tycker vissa. Men musik lyssnar jag gärna på (:

Nyligen hemkommen från Trebo. Där praktiskt taget sprang jag på "mina" tonåringar, de var ute och orienterade. De såg fantastiskt vilsna och förvirrade ut. Jag är ack så tacksam över att jag inte är den enda! Trebo kan jag dock. Jag känner till varenda böj på spåret, varenda lutning, varenda rot och varje sten. And I love it! Min backe var som vanligt helt fantastiskt brant och bökig. Spåret var som vanligt fullt med barr som kom in i skorna. Allt var som vanligt, alldeles perfekt bra, förutom att det var årets första back-/spänstträning, och det känns! Det gick tungt. Men nu när jag har uppdaterat mig inom det tekniska i min träning ska jag hålla koll, och förhoppningsvis se resultat (vet inte om jag vågar säga "snart" ). Men, det gick oväntat fort, skönt var det, och Roligt var det. Endorfinerna flödar! (:

För att komma med någon sånär uppdatering på Veckans Aktivitet v. 13, matchernas match. Så kan vi ju säga att killarna stod, och står fortfarande, som enfaldiga segrare. Tjejerna är dock mycket stolta över sin prestation och något överraskad av flertalet dolda talanger. Det var fantastiskt roligt och vi ser nu över möjligheterna för en returmatch..

Annars har det varit dåligt med aktiviteter under titeln Veckans aktivitet. Gå dock inte runt och tro att vi är aktivitetslösa. Ha! Vi är alla så uppslukna av jobb och jobb och weekends på annan ort och fester och bortbjudningar, så vi hinner inte riktigt med. Det var nog lite väl naivt att tro att detta skulle hålla, kanske något i stil med Månadens Aktivitet hade varit lite mer realistiskt? Men, inte är vi de som är sånna inte.. Här hålls inget tillbaka! Satsa järnet, och sen rätt in i kaklet! Right Tess?

Ikväll ska vi i alla fall försöka oss på en liten sammankomst. Det är ju onsdag, vilket innebär Quiz. Vi har varit där några gånger nu. Robin's Hood stod som vinnare två veckor på rad. Vi var mäkta stolta tills vi mötte våra överkvinnor. Vi åkte på stordäng, skämdes och visade oss inte där förra veckan. Ikväll är det dock dags att ta tjuren vid hornen igen. Förhoppningsvis blir vi ett gäng som försöker ta tillbaka vår titel i samband med kvalitativt umgänge.

Nu har jag eftersvettats klart. Dags att duscha, så att inte svetten får för sig att gro in. Sen blir det jobb ett par timmar. Bowling med tonåringarna. Trevligt värre! (: Sen återstår bara morgondagen då det ska arbetas. Efter det väntar en helg full med bravader till havs med nära och kära.

Det känns att det är sommar i luften!
"Nätterna blir ljusare, jag känner och jag lever och jag minns..att allting, ja allt är nästan perfekt"

"Vakuum (latinsk stavning vacuum)
är fysikaliskt uttryck för ett utrymme som inte innehåller någon materia alls."
källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Vakuum

Det var med tungt hjärta jag öppnade tidningen denna morgon.
Det var där det skulle stå, svart på vitt. Oåterkalligt. Inpräntat. Djupt. Hårt.



Nu, vakuum. Frågan är väl när man verkligen, innerligt ska förstå? När det ska sjunka in att min guld(k/t)ant har blivit till sten? Att guldet blivit till sand? Aldrig aldrig aldrig aldrig..

But hey, they wrote a song for you..

With the blink of an eye the Lord came and asked you to meet
You went to a better place but He stole you away from me
And now she lives in heaven, but I know they let her out
To take care of me.

Och älskade farmor, du kan falla nu.. Din vän, min mormor, är där och tar emot dig.

Ja, nog är det lite spännande allt? Fast ändå inte. Kanske sen, vem vet?

Dansa dansa hela helgen som var. Uj, klockren söndag efter en lite lam lördag, dock med riktiga ljusglimtar. Mamma tyckte det inte verkade vara meningen att jag skulle packa ihop mig och åka på söndagen, men jo, det var där jag skulle vara just då. Knyta nya kontakter, svettas och dansa dansa dansa. Ja, det är nog det bästa sättet att fördriva en söndagskväll!? Allra helst när de flesta av er vet vad jag tycker om söndagar.. Det ser dock ut att kunna bli några ytterligare lyckade sådana i ett dansande spår. Ni vet inte vad ni går miste om..

Det vet heller inte du, du som har tagit upp på tok för mycket tid, lust, ork och energi både i fysisk och lite mer flytande form. Du får nu stå ditt kast. Jag kan ju bara säga att det som kastades nu ligger längst ner på botten. Dyka efter det får du göra själv, men då tar du dig nog för mycket vatten över huvudet.

Men näe, tillvaron snurrar på rätt bra nu. Full fart framåt. Snart skramlar vi in i en ny månad, en kort sådan. Sedan hoppas jag att vintern känner att den gjort sitt. Jag vill ha vår, jag vill ha lediga dagar, jag vill ha äventyr, jag vill...jag vill...så mycket! Men mest av allt just nu vill jag att mina favoriter ska komma hem från värmen. Lite tomt är det, men bara lite ;)

Jag vågar mig inte på någon över-natten-önskan. Sist skrev jag att det enda som fattades var snö, och att snäälla, kan det inte vara alldeles vitt när jag vaknar!? Och, visst var det så! Men, vi vet väl allihopa att man inte ska leka med de högre makterna? Ibland får man låta de vila och faktist nöja sig med det som är. Som jag läste någonstans;

Allt är precis som det ska vara just nu..

Ja, det är väl däremellan jag befinner mig nu. Jobbet tar upp otroligt mycket tid nu, fast jag har fått klagomål, så jag ska inte mala på så mycket om det. Idag har jag ju faktist varit ledig, halft i alla fall! (:

Under lediga dagar hinner man fundera över både det ena och det tredje. Först och främst, att göra pannkakor, det måste vara en konst för sig. Mitt försök på förmiddagen slutade i katastrof. Jag tror inte det var en pannkaka som höll sig hel, även om jag följde konstens alla regler. Pappa behöll nog denna talang för sig själv. Generna skickades i alla fall inte vidare åt mitt håll.

Förutom diverse köks-utmaningar har även dagen bjudit på ett första möte som kan tänkas bli något riktigt bra. Jag hoppas i alla fall det. Första intrycket var bra, känslan var rätt. Vad mer kan man begära i början? Jag ser fram emot många timmar av värdefullt utbyte. Jag tror vi har mycket att ge varandra (:

Jag har även varit och kikat på innebandy. Det är något särskilt med atmosfären på Jernvallen. Jag stortrivs!

Annars då? Onsdag redan. Det känns som veckan nyss började. Har hunnit med en hel del faktist. Har kikat på lägenhet bland annat (: Den var riktigt fräsh, fast det ska med sig en hel del tur om den ska bli min. Det är dock den första jag faktist har varit och kika på. Skulle vara lite av ett lucky shot om jag skulle slippa leta något mera. Brudarna kommer snart hem också, och om vi bestämmer oss för att leta tillsammans, då ökar ju våra chanser märkbart. Det kan inte annat än att bli bra, helt enkelt (:

Vardagen rullar på bra nu.. Livet rullar på rätt fint i största allmänhet.. Sandviken är inte så pjåkigt ändå, bara man ser möjligheterna! Och allt som är bra nu kommer bli ännu bättre när mina favoriter hittar hem igen. Två veckor kvar. Det är nog dags för mig att hitta till solariet, om jag ska ha någonting att säga till om i deras sällskap.

Åh, jag får alltid frågan om jag inte längtar tillbaka till Kanada, och ni anar inte hur skönt det är att ärligt kunna säga "Nej, det gör jag faktist inte". Det har löst sig så fantastiskt bra med jobb och allt här, så övergången flöt på fint. Det känns att det är här jag ska vara nu. Kanske det bästa av Kanada rör sig över till denna kontinent så småning om i alla fall. iih (:

Det enda som fattas nu är snö. Kan jag inte få vakna upp och det är alldeles vitt imorgon, snälla?

Ja, det rrrrrycker i mitt ögonlock! Det har ryckit sen igår kväll och vill inte sluta. Någon med ett hett tips för att få det hela att sluta? Alla förslag mottages och övervägs seriöst, nu är det kris!

För övrigt är det tisdag. En ytterst diciplinlös tisdag, då det var meningen att det skulle motioneras här på morgonen/förmiddagen. Tji fick den som trodde det! Ha! Johanna var tvungen att jobba, och jag sova..tyckte jag. En liiiten stund till bara. Lite? Ja. Fast nej. Jag insåg att jag inte var trött längre, så jag gick upp. Tänkte att, ska jag ut och springa vill jag nog ha några nya fräsha låtar på ipoden. Det var tvunget att konverteras och grejas. Medans jag väntade fick jag för mig att jag skulle spela flöjt. Ja, byta om, hoppa i springkläderna lät ju dumt? Nej. Dumt lät dock flöjtspelandet, lite. Det var längesen, fast kul! Tro inget annat! Väl investerad tid i ickemotionerande, måste jag säga. Nu har det i alla fall hunnit bli för sent. Wooopsie!

Efter den kulinariska frukost som nu färdigställs i mina tankar (får se hur långt jag kommer i praktiken) blir det dusch, sen cykel till ICA där jag har dejt med min ny-gamla kollega. Hela eftermiddagen/kvällen är sedan vigd till arbete, och jag är så exalterad! :D Jag är verkligen första-dagen-på-jobbet-peppad! Hoppas det kan hålla i sig i en hel termin. Framtiden ser dock otroligt ljus ut på den fronten, måtte det inte vara ett mötande tåg!

Det ringdes även denna ljuva morgon från min andra inkomstkälla där de önskade att jag skulle jobba
ikväll: Åh, kväll! Men, nej, tyvärr.
på fredag: Förmiddag? :S Okej då
på söndag: Förmiddag, IGEN? Åh. Jaja, skriv upp mig.
Jag är dock helt nollställd då jag inte vet om jag har något planerat inför fredag redan. Heller inte söndagen. En kalender börjar bli aktuell, mycket aktuell.
Nu när ändå ämnet jobb är på tapeten, ska jag på intervju inför ett tredje jobb på onsdag. iih. Ibland känns det bara så..bra! Är så glad att allt har löst sig. Skräckscenariot är som bortblåst.

Oj, klockan rinner iväg. Måste rusa!

Klockan är nu 22.10. Efter en lång dag är det nu dags att även packa ihop datorn. Resterande prylar och pinaler är redan nedklämda där det fanns plats, eller påväg mot ett mindre..luftigt..öde. Detta blir alltså det sista ni hör av mig från denna sida det stora blå.

Ja, en rush av något slag är det. Vet dock inte om det är för jag trivs så fantastiskt bra i den nyfallna snön, eller för att jag är just hemkommen från en av de bästa live-spelningar.

Helt randomly fick jag nys om att det var denna man, Wil, som skulle spela på en pub här i stan där jag varit förr. Jag hittade en länk till hans hemsida, lyssnade mig för och tänkte att; ptja, varför inte? Så en timmes fieldhockey utövande och flertalet blåmärken senare intog jag position på Doc Willoughby's med en irish coffe. (Tänk mamma/pappa, vad hon kan!?) Jag fick sällskap av fyra stycken mycket sympatiska människor som ville veta allt om mig, Sverige, Kelowna vs. Sverige. Alltid samma frågor. "How do you like it?" Fast en tjej såg längre än så. Sånt tycker vi om. Credit.

Hur som helst.. Sen var det bara att vara tyst och...lyssna.
(http://www.myspace.com/wilibreakstrings) Två timmar av konst, helt enkelt. Som hans myspace-adress avslöjar, liksom hans adress till hemsidan (http://www.ibreakstrings.com), går strängar av. Framåt slutet rök det 4 strängar efter ett mycket imponerande och närvarande gitarrspel. Det återstod två (för det är 6 strängar på en gitarr?), när man trodde att det inte kunde bli mycket bättre. Det visade sig dock att det bara var förnamnet, för sedan improviserades det fram det mest tilltalande musikstycke, på två strängar.

Jag är rätt mäkta imponerad, måste jag säga. Kanada chockar och drar fram essen ur rockärmen såhär sista veckan. Får se om jag blir tagen på sängen även på måndag, då jag blev inbjuden av denna trevliga tjej med huvudet på skaft, till ett café där fem lokala singer-songwriter tjejer ska framträda. Mycket intressant.

En vecka alltså. Imorgon(idag) är det fredag. Min sista fredag. Efter det kommer den sista helgen. Idag spelades det fieldhockey för sista gången. Sista av både det ena och det andra. But first, 7 days to gooo!

..lite som fem myror är fler än fyra elefanter. Eller?
Det lät sådär logiskt och fantastiskt fyndigt när taken först slog mig. Nu, vid närmare eftertanke så..
Det är inte alls samma sak va?

Äh, tomato tomato. Same same but different. 12 dagar är 12 dagar. 12 dagar är inte så långt. Det är så mycket som är så nära som bara är 12 dagar bort. iiiiih.

Idag har det varit fredag. En relativt lugn och sansad fredag. Storytime, som vanligt, fick bli dagens enda bravad då sjukdomar vägrar lämna kropparna hos de stackars små liven. Det hostas och snoras och febras och hostas lite till. Det kan inte vara lätt. Det är för övrigt ett rent under att jag lyckats hålla mig frisk som en nötkärna. Enda sedan jag kom hem från Toronto (som för övrigt var en fantastisk upplevelse!) har det vart krupp, förkyldningar, snor, mag-dåligheter och gudarna vet vad. Det enda jag har känt av, och fortfarande gör, är sånt där halsont som bara är där på morgonen, sen är det som bortblåst. Och det ska man väl kunna leva med?
Tanken var även att jag skulle påbörja inhandlingen av julklappar idag. Jag åkte till köpcentrat för att insupa lite julstämning. Det gick vägen, men några julklappar blev det då inte. Köparglöden var inte där. Det enda som införskaffades var en mössa, alldeles egoistiskt nog åt mig själv. På vägen tillbaka stannade jag på Blockbuster och hyrde The Pianist. Därav detta sena inlägg. Det var en..rörande film. Jag skulle sett den för längesedan, men det har liksom inte blivit av. Men, nu när jag är inne på musiktema i mitt filmtittande tyckte jag att det var dags. Förra helgen begav jag mig på bio i min ensamhet och såg August Rush. Och vilken film sen! Holy smackaroni! Sevärd. Indeed. En annan film, som givetvis börjar gå på bio här dagen efter jag beger mig av, är Ps. I love you! Det verkar vara det sötaste. Hoppas hoppas hoppas den kommer till Svearike så småningom.

Det som piggade upp dagen mest var dock telefonsamtalet från min älskade saknade T. Det blir alldeles varmt i kroppen och gör lite ont när jag inser vad jag har, och vad jag saknar saknar.

118 dagar borta av 130/131!

Ja, man kan ju fundera vad ett mijöombyte egentligen kan göra med en människa? Här sitter jag mitt i natten, iförd min nyinköpta rosa pyjamas, och syr. Jag vet inte själv vad det är, men något har ju hänt. Det måste det, annars verker det lurt! Under dagens lopp har det även inhandlats 4 rosa plagg. Ett stycke pyjamas (á 2 plagg) och två t-shirts.
Spännande!

Kanada-landet har även ett starkt inflytande på min hårlängd. Ja, många trodde inte det var möjligt, men nu är det ännu kortare! And I like it!! Det finns diverse bildbevis på detta. Dock inget bra nog för Fröken Händig, så ni får allt fortsätta vänta och fantisera.
Spännande!

Och vad sys då? frågar sig säkert de flesta. Allra helst mamma. Jo, det var ju så att en fåll på ett par gamla hederliga älskvärda byxor hade släppt. Så går det ju inte att ha det, måste lagas. Sagt och gjort. Nu kan jag åka till Toronto hel och hållen imorgon.
Spännande!

Idag har jag även shoe-shoppat. För att balansera allt rosa med prinsess-varningstriangeln på införskaffade jag, till min fars stora fasa, ett par Converse-skor. Lite den-gamla-goda-tiden över det hela. Jag har även letat fram mina gamla hederliga Levi's jeans. De ska få åka med till Toronto. Häng och Converse igen, och lite rosa.
Spännade!

Identitetskris ? undrar säkert ungefär 110% nu. Nejdå. Omväxling förnöjer, som det så glatt heter. Back to the good old days. Träffa Jensa igen. Niagarafall och världens högsta byggnad. Dirty Dancing. Veckan lär bli minst sagt
Spännande!

Jag har bokat bokat bokat halva kvällen.
Flygbiljetter                     - Check!
Boende                            - Check!
Dirty Dancing biljetter  - Check!

Iiiih!

Toronto nästa.