shmerb

6.50 och inte särskilt trött. Det är dags för en vända på gymmet innan jobbet. Kommer ut genom dörren, inte särskilt kallt, inte särskilt mörkt. Alldeles vitt. Snöflingor stora som femkronor faller fort och sakta på samma gång. Mjukt. Sätter försiktigt ner fötterna i 3 dm nyfallen snö. Det knarrar sådär härligt och en stor, helt orörd parkering ligger framför mig. Jag är först att sätta mina fotspår i den vita snön. Det är bara jag och snöjouren vaken. Det hörs plogande och skrapande, men på betryggande avstånd. Ser även deras blinkande gula lysen.

Mitt på parkeringen med fortfarande varma kinder träffar en snöflinga mitt ansikte. Hinner sprida lite av sin bitande kyla, men smälter lika fort.
Aldrig har jag känt mig mer levande.