shmerb

Ja, nu är vi där igen! Febern höll i sig längre än väntat och vilan längre ändå. Igår kördes första passet på 11 dagar. Johanna, jag och Trebo. Jag blev rädd för mig själv och för hur mycket man kan tappa på mindre än två veckor. Pulsen var uppe i trätopparna innan vi ens hade kommit 1/3 och jag var helt slut. Vi krigade dock på med backträning och lite styrka.

Nu är jag precis hemkommen efter 5 mil på cykel. Rackarns, va ont man får i häcken!! men det var det värt.. Det tog sin lilla stund i och med att jag gjorde ett par sociala, och flertalet nödvändiga men korta stopp på vägen. Jag höll en medelpuls på 155/bpm i 02:48, så jag är rätt nöjd. Om inte annat så var det en naturupplevelse som hette duga! Så vackert, så nära inpå, så hemmablind.

Nu ska jag ut i solen och njuta, försöka hitta på någon slags lunch/middag, sen blir det jobb/föreläsning framåt kvällen. Eventuellt siktar vi in oss på lite mys och quiz efter det.

Lovely!